spauuken

Månad: april, 2016

Järnvägssträcka 456. En lördagsutflykt.

image

I helgen beslutade jag och ett par vänner oss för att utforska den gamla järnvägssträckan mellan Tillberga och Gamla Tortuna. 1847 anlades järnvägen och orten Tortuna blev en tätort. 1876 startade man trafik mellan Tillberga och Tomteboda (Stockholm). Under 1990-talet anlades en ny bansträckning mellan Kallhäll – Kolbäck med dubbelspår. Den nya banan fick en annan sträckning som inte passerade Tillberga.

Järnvägssträcka 456, Tillberga (Tb) – Tortuna (Ttu) användes ett tag som teststräcka för olika tåg, men det verkar som om provkörningar från Tillberga upphörde innan 2011. Banan har fortfarande stödledningar kvar på sina platser, men själva kontaktledningen är bortplockad. På ett ställe har stödledningen fallit till marken. Så sent som 2013, tyder dock det mesta på att banan fortfarande var elektrifierad, då en allvarlig olycka inträffade, när en arbetsmaskin kom för nära kontaktledningen.

2011 kategoriserade dåvarande Banverket sträckan som en sträcka där det ”bedrivs i dag ringa eller ingen trafik”. Då, 2011, behövde en ansökan skickas in för att få bedriva trafik på sträckan. Dåvarande Banverket skulle vid inkommen ansökan först genomföra en besiktning för att fastställa banans standard och därefter skicka ut ett meddelande till den sökande om vilka förutsättningar för trafik som fanns och vilka eventuella restriktioner som skulle gälla på sträckan.

2015 fattade Trafikverket beslut om att underhållet på sträckan skulle upphöra. Sådana beslut kan fattas då man anser att det inte är samhällsekonomiskt motiverat att upprätthålla underhåll på en specifik järnvägssträcka. Beslutet att upphöra med underhåll på sträcka 456 kom för bara drygt ett år sedan, vilket skulle kunna förklara det goda skicket på banan. Vi påträffade även en signal, i väldigt bra skick. Tidigast tre år efter att beslut om att underhåll ska upphöra kan ett nedläggningsbeslut fattas. Det skulle betyda att järnvägssträckan 456 tidigast kan läggas ned 2018. Fram tills dess kan tågoperatörer söka tid i spår om det uppstår nya, konkreta transportbehov. Trafikverket gör bedömningar utifrån eventuella ansökningar och då bedömer man om transporterna är av sådan omfattning att det är samhällsekonomiskt motiverat att återuppta underhållet. Andra aktörer kan även ansöka om att få ta över ansvaret som infrastrukturförvaltare, men om det inte inkommer några ansökningar är det alltså sannolikt att Trafikverket beslutar om nedläggning.

Idag finns inte längre någon anslutning söder om Tortuna till den aktiva järnvägen, då det saknas räls.

Efter att ha parkerat bilen i Mycklinge började vi gå längs järnvägen i riktning mot Tillberga. I Mycklinge var spåren överlagda med grus där bilvägen korsade. Ett ganska tydligt tecken på att inga tåg trafikerar sträckan. Vi fortsatte att gå längs järnvägen och kom snart fram till den första järnvägssignalen. En vägförsignal, som såg riktigt fräsch ut. En bit bort, längs den spikraka järnvägen, skymtade vi något mellan träden. När vi kom närmare kunde vi tydligt se att det var en järnvägsvagn. Den första av en hel uppsättning, skulle det visa sig. Där påbörjade vår vandring längs det 1,4km långa tågsetet. Efter kanske 700m kom vi till ytterligare en signal. Utifrån den gula tilläggsskylten tolkade vi det som en försignal till Tillberga. Lamporna var tyvärr utskruvade, vilket förstörde upplevelsen lite.

Efter ett tag kom vi fram till Tillberga och såg slutet på raden av järnsvägsvagnarna. Vi beslutade oss för att gå tillbaka. Efter en lika lång promenad tillbaka vilade vi våra ben en stund i bilen. Jag kan meddela att det inte är bekvämt att gå på makadamm i flera kilometer. Sen tog vi en tur till Tortuna. I Tortuna gick vi en tur längs järnvägen i riktning mot Mycklinge. Vi träffade på några huvudsignaler och drifttelefoner längs järnvägen. Tyvärr saknades telefonlurarna. I Tortuna hittade vi en gammal lastplats och längs järnvägen fanns en del tecken på en tidigare aktiv järnväg. Skyltarna vid plankorsningarna låg ner på backen och vegetationen började slingra sig runt dem. Länga järnvägen fanns även flertalet ATC-balisplattor kvar. En intressant tur till Västmanland kan man sammanfatta vår lilla lördagsutflykt.

image

image

image

image

image

image

image

image

image

image

image

image

image

image

image

image

”Det är lokföraren här…”

© 2016 SpaksMedia

För någon vecka sedan var det första gången jag åkte det nya pendeltåget Coradia Nordic X60B.
Kliver ombord. Det är lagom mycket folk, ungefär som det brukar vara en vanlig eftermiddag i Stockholm. Ställer mig i mitt favorithörn, pluggar in hörlurarna och lutar mig bakåt. Skönt. Sluter ögonen. På väg hem efter en lång arbetsdag.

Helt plötsligt hör jag: ”Det är lokföraren här, vem behöver akut hjälp?”. Tittar mig förvirrat omkring. Har alltså lyckas luta mig mot nödtelefonen och aktiverat ett larmsamtal.

Ogillar helt klart den nya placeringen av nödtelefonen. Och designen på knappen gör att den är lättåtkomlig. Stor och utstickande. Lätt att råka trycka in i rusningstrafik med mycket folk. En kompis meddelade att knappen tryckts in sju gånger på sträckan Karlberg – Sundbyberg. Det är en två minuter resa mellan två stationer. Helt sanslöst. Men lokförarna måste känna sig populära, som får många samtal. Eller så känner de en stor frustration.

 

Spelar in en yrkesfilm

© 2016 SpaksMedia

Foto: Zacke

I helgen drog jag igång ett miniprojekt, där jag hänger med en yrkesprofession under en arbetsdag och filmar. Tanken är att det ska resultera i en kortfilm på cirka 3-4 minuter totalt. Det här är ett projekt som jag ser en stor potential i. Arbetsförmedlingen har gjort flera yrkesfilmer, som jag inspirerats av. Det här med film har jag ju verkligen fått upp ögonen för sedan jag påbörjade kursen ”SYV i en ny tid”. Och mitt filmprojekt är min hemuppgift som ska redovisas senare i maj när kursen drar igång igen i Varberg. Efter att ha letat runt på Youtube så bestämde jag mig för en yrkesprofession, som jag inte hittade någon yrkesfilm om. Förra veckan ringde jag ett par samtal och efter några samtal hit och några samtal dit så var det spikat.

Hur som helst. Idag fick jag häva mig upp i hytten på den stora röda lastbilen. Nu tror säkert några av er att jag fick åka den stora röda bilen med blåklockor och skrikor på taket. Ledsen om jag kommer att göra några av er besvikna. Åka brandbil, det får jag göra en annan gång.

Idag hängde jag nämligen med bilbärgaren Zacke från Falck Bärgning & Assistans, under ett skift. Efter att ha krängt på mig en oerhört charmig, fluorescerande reflexjacka med tillhörande byxor såg jag ut som en riktig bilbärgare. Nästan i alla fall!

© 2016 SpaksMedia

Tema: Självporträtt

© 2016 Spauuken

Temat för veckan var självporträtt. Hur porträtterar man sig själv? Vem är jag…egentligen? Det är så mycket man skulle kunna porträttera. Men det här med att själv stå framför kameran. Alltså, det är näst intill ren ondska att be mig ställa mig framför kameran. Jag blev fotograf av en anledning. Jag ogillar att stå framför kameran. Jag ska stå bakom kameran. Men ställa sig framför kameran en kort sekund kan väl gå. Det fick bli en bild en tidig morgon. Tre saker jag älskar på morgonen, förutom min sexiga morgonfrilla, kaffe, kaffe och kaffe. Åh du kaffe, utan dig stannar Sverige.

Här kommer du snart att finna Sofias bidrag denna vecka!

Tema: Självporträtt

Rektor Lina bloggar

En plats där jag samlar den inspiration och de idéer som jag får ta del genom den underbara platsen kallad "nätet".

Syvbloggen.nu

Från en studie- och yrkesvägledares perspektiv.