spauuken

Kategori: Bara vara

Malta dag 2: Båttur och promenad längs dödens väg

Vaknade till en solig dag i Floriana, ungefär som en förort till Valletta. På schemat idag stod, förutom en rejäl frukost, poolhäng och en båttur längs kustlinjen till ”de tre städerna”. Efter frukosten begav vi oss till hotellets härliga utomhuspool och la beslag på två solstolar. Vi hängde länge i det ljumma vattnet, omgivna av barn och vuxna. Från andra sidan poolen kunde vi höra ett barn skrika ”nej, du hoppar fel”. Svenskar, då är vi inte ensamma, men vem hade kunnat tro det. Mellan doppen i poolen låg vi och solade lite eller läste en av flera böcker, som vi tagit med.

Efter detta poolhäng gick vi till färjan som skulle ta oss till Sliema. Där färjan avgick kunde vi se Valletta Uniteds vattenpoloplan. Vattenpolo ska tydligen vara en stor sport på Malta. Från Sliema skulle en ny färja ta oss längs kustlinjen till de tre städerna Isla, Kalkara och Birgu. Under vår båttur såg vi bland annat Fort S:t Elmo, Fort Ricasoli, Fort S:t Angelo och oljeplattformarna Atwood Beacon och Atwood Aurora, som är två så kallade jack up-plattformar, som är flyttbara och används på grunt vatten. När de bogseras ut till platsen där de ska användas sänker de ner tre ben i vattnet tills de når botten och hissar upp själva plattformen till önskad nivå ovanför vattenytan. Båtturen tog drygt en timme och vi var snart tillbaka i Sliema. En snabb tur i Sliema hann vi med innan färjan skulle ta oss tillbaka till Floriana.

På väg tillbaka till hotellet gick vi längs Great Siege road, på maltesiska Triq l-Assedju l-Kbir. Det visar sig att det är en dödens väg. När vi gått en bit längs vägen kommer vi till en skarp sväng. Där brinner ett par ljus och två bilder på, till synes, unga personer hänger på muren. Förundrade börjar vi Googla på de båda personernas namn. Vi tar reda på att en fruktansvärd olycka inträffade klockan 01 på morgonen den 7 december 2000. En bil som framfördes av en, då 18 år gammal, förare körde in i ett vägräcke och gled sedan av vägen i hög hastighet. Bilen störtade sedan ner för en hög brant och landade i havet. Både förare och passagerare, båda 18 år, dog i kraschen. Arvingarna till den döda passageraren fick 60 000 i skadestånd. Med tanke på olyckan är vi förundrade över att man inte gjort någon ansträngning till bättre trafiksäkerhet på vägen. Endast ett litet vägräcke och en låg mur av porös sten skyddar mot branten på 30-40 meter ner mot havet. Vi ryser till och går vidare.

Kvällen erbjuder en 5km-löptur på löpbandet. Vi båda inser att vi måste hålla konditionen uppe om vi ska ta oss runt Midnattsloppet.

Annonser

Malta dag 1: Vänja sig vid högt stående sol

Klockan är strax efter 03. Vi lyfter ut väskorna i trappen och går ner. Lite längre ner på gatan står flygbussarnas ”Door to gate”-service. Det är tidigt på morgonen och chauffören ligger och vilar, förståeligt. När vi fått hjälp att lyfta in väskorna i bilens bagageutrymme så tar vi plats i minibussen, med plats för åtta personer. Drygt en halvtimme senare är vi framme vid Arlanda och terminal 5. Vi har redan checkat in och behöver således bara skriva ut vår bagagetag vid en av självservice-maskinerna. När vi lämnat väskorna på bagdropen och gått igenom säkerhetskontrollen är det dags för dagens första kopp kaffe. Gott.

06.10 taxar planet ut på startbanan, precis i tid. Vi lyfter, den sköna känslan när planet lämnar marken, men samtidigt den där pirriga känslan. För människan var ju inte tänkt att kunna flyga. Nu år det dags för dagens andra kopp kaffe. Efter drygt två timmars flygning ropar kaptenen i högtalarna; ”till höger om oss kan vi se vulkanen Etna”. Vi flyger över Italien. Efter ytterligare någon timmes flygning gör planet sin inflygning till Maltas internationella flygplats. Vi är framme. En varm och inte jättebehaglig luft slår emot oss när vi kliver ut på trappan från flygplanet. Bussen, som ska ta oss till terminalbyggnaden, väntar på oss. Våra väskor kommer nästan direkt och vi beger oss till ett litet bås där en representant från Malta Public Transport hjälper oss att köpa två busskort som gäller för obegränsat antal resor när som helst på dygnet i sju dygn. Vi börjar direkt med att använda biljetten när vi kliver på buss X1 från flygplatsen. Bussen tar oss på skumpiga och smala vägar till Valletta.

Vi kliver av bussen. Solen står högt på himlen. Små svettpärlor kommer fram i pannan. Snart rinner de nedför pannan och längs sidan av huvudet. Det är inte klokt, på bara några minuter är jag helt genomsvettig. Vi börjar leta oss fram mot hotellet. Vi finner det ganska snabbt. Efter att ha checkat in och lämnat vårt bagage samt svalkat ned oss lite i hotellets luftkonditionerade lobby, så beger vi oss ut på Vallettas gator. Vi börjar med en stadig lunch på ett ställe vi känner igen från Sverige, Burger King. Vi tar oss sedan vidare till Upper Barrakka Garden. Trädgården med vacker utsikt över Isla, Kalkara och Birgu. Efter att ha njutit lite av utsikten tar vi hissen ner till Valletta Cruise port. Vi tar oss sedanen snabb tur i hamnen innan vi beger oss upp mot Valletta igen. Den här stan är verkligen byggd på en kulle. Trappor och backar överallt. Solen står fortfarande högt. Det är väl bara att vänja sig.

Premiärdopp och primiärgrillning

Helgen bjöd på både sol, bad och grillning! Premiär för två av tre. Bad och grillning. Med premiärgrillning menar jag i detta fall i en eldstad i det fria, inte hemma i trädgården! Jag, Sofia, Elin, Kalle och Jesper drog till Görväln för att fira in sommaren. Den första ruskigt varma dagen detta år. I fredags var det verkligen sommarvärme på riktigt och sommaren invigs även med ett bad i Mälaren. Så jag plumsade i det någorlunda kalla vattnet innan jag ganska raskt klev upp på torra land för att värma mig med en grillad, baconlindad korv! En bra start på helgen!

”Jag lever. Jag är på Söder”

Idag hände det som inte får hända. Idag hände det som nog de allra flesta ändå trodde skulle hända. Terror. Attentat. Döda. Skadade. Orden ekar i mitt huvud. Idag drabbades Stockholm av ett misstänkt terrorattentat. Igen. 2010 sprängde en person sig själv i korsningen​ Bryggargatan/Drottninggatan. Idag körde en kapad lastbil längs Drottninggatan och rakt in i Åhléns. På sin väg mejade den ned flera personer. När jag skriver detta är fyra personer bekräftade avlidna och femton personer är skadade, varav nio allvarligt. Två av de skadade är barn. Idag var dagen jag markerade mig som ”i säkerhet” på Facebook. Idag var dagen jag skickade ”Jag lever” i ett sms till min familj. Till min fliclvän. Till vänner. Idag var dagen jag sent ska glömma…aldrig glömma. 
När jag gick på Södermalm hade jag ingen aning om att polisen uppmanade alla på Södermalm att hålla sig inomhus. När jag gick på Södermalm hade jag svårt att ta in vad som hänt. Jag gick med hundratals. Tusentals andra människor över Skanstullsbron. All kollektivtrafik stod stilla. Kring mig åkte ambulanser och polisbilar med tjutande sirener. Det var surrealistiskt. Det gick runt poliser med förstärkningsvapen. 

När jag kom hem brast det. Jag kände gråten komma. Jag kunde inte hindra den. Inte dölja den. Så jag lät den komma. Och den kom. Och med den kom alla intryck från dagen. Det är först nu jag på riktigt börjar ta in vad som hänt. Jag lever och det är jag glad för. Mina anhöriga lever. Men fyra personer har mist sitt liv idag. Mina tankar går självklart till dessa personers anhöriga. 

Jag ligger i sängen och skriver det här inlägget. Nu när jag är klar lämnar jag sänglampan tänd. Det varma ljuset känns som en trygg punkt just nu. Imorgon är en ny dag. 

Vernissage och middag i Sumpan 

Efter en hård arbetsdag träffade jag Jesper för att gå på Idas vernissage därhon ställde ut sina bilder. Snyggt. Det blir tydligt att man inte kan måla själv. Efter att han glidit runt och insupit en sofistikerad miljö, tog vi bussen till Sundbyberg där vi käkade middag. Efter en härlig kväll med mycket snick snack om allt och inget så tog vi pendeln till Karlberg. Kul med kollektivtrafik! 

Ett gäng med gröna fingrar

I helgen träffade jag Sofia och Elin, som jag lärde känna när vi tillsammans arbetade på PostNord. Och ja, det är vi som är den berömda vikarieeliten, och sen är det såklart även Kalle, som inte kunde närvara. Den här söndagen var det dags för den årliga chiliutdelningen. Jag passade på att plantera om plantorna innan jag gav bort dem. Två chiliplantor fick nya lyckliga ägare. Lite fika och allmänt snick snack följde på det! 

Speglar en förort

Vintern är på väg bort. Jag passar på att njuta lite av solen. Under promenaden passar ser jag förorten spegla sig. Det är vår i luften. Jag slår bort tankarna på att vintern kan komma tillbaka vilken dag som helst. För nu är det vårkänslor i luften!

En chans att andas ut

Det är jullov för kidsen. Jag har ansökt om semester. Fått den beviljad. Nu sitter jag i fjällstugan och är halvvägs in i semesterns andra kriminalroman. Läst mer den här semestern än jag gjort det senaste halvåret. Skönlitteratur det vill säga. I rummet bredvid ligger Systerdottern och hostar. Stackarn är förkyld. Utanför fönstret piper något oklart. Men det piper med jämna mellanrum. Stör mig. Minns ni förresten när frasen ”stör mig” var populär. Minns inte exakt själv hur eller varför den blev så känd. Säker någon ung förmåga på Youtube eller något som sagt det i någon video. Minns så väl när alla gick runt och sa ”stör mig”. Mellandagarna tillbringas i regel uppe i fjällstugan med familjen, så även detta år. Hitintills två fantastiska dagar på fjället och en stört blåsig dag. Imorgon väntar en ny dag i backen, högläsning för systerdottern, lite klossbyggande med densamme och om två dagar fyller syrran år. Allt är i sin ordning. Nu började det där fruktansvärda pipadet igen. Jag ser det som ett tecken på att jag måste avsluta för kvällen.

Utekväll i Stockholm

Utgång. Det ordet har jag inte använt sedan jag var 18 år och skulle på studentskiva. Ikväll är det utgång. En utekväll i Stockholm. För första gången på länge.

Tog en tur till Varberg

varberg

Tog mig en tur till Västkusten i veckan. Egentligen för att avsluta en fortbildningskurs om IKT i vägledning, men kunde ju inte motstå att ta en promenad längs stanspromenaden. De övriga dagarna upptäckte jag staden Varberg när jag fick lite tid över. En riktigt mysig stad. Kan undra varför jag inte besökt Varberg tidigare.

varberg

Rektor Lina bloggar

En plats där jag samlar den inspiration och de idéer som jag får ta del genom den underbara platsen kallad "nätet".

Syvbloggen.nu

Från en studie- och yrkesvägledares perspektiv.